söndag 27 maj 2012

Livet är skört, det har vi ännu en gång fått förstå!


Jag tänkte berätta lite hur vi hade det på kolmården. Det var helt underbart! På lördagsmorgonen vaknade vi här hemma och gjorde oss iordning, packade det sista och sen pussade vi pappa och lillebror hej då. kl 07.30 stod Linda och Felix utanför porten och väntade på att vi skulle hoppa in i bilen. Bilresan gick bra, alla var glada och förväntansfulla. Barnen höll sig vakna hela vägen. Vi kom fram lagom till öppning så vi hade verkligen en heldag i parken. Vi tittade på delfinshowen två gånger! Charlie var helt fascinerad av delfinerna och på den andra föreställningen lämnade han tre av sina nappar till en pirat som hälsade alla välkomna, han skulle i sin tur lämna dom till delfinbebisarna som skulle födas vilken dag som helst! Vi åkte safari-linbanan, det var häftigt. Man är ju ganska högt upp i luften ibland (Tror att  högsta punkten var 24 meter) så det var liite läskigt vissa stunder. Vi såg lejon, zebror, björnar, giraffer och många andra djur under safarin. Efter att vi ätit lunch och tittat på massa andra djur så nådde vi Bamses Värld! Där träffade Charlie både Bamse och Lille Skutt. Han gav dom sista två napparna till Bamse, dom skulle ges till tigrarna! Han var så duktig min lilla, stora kille! När vi gick ifrån Bamses Värld var det en väldigt stolt pojke som jag hade med mig därifrån. 

Efter en heldag i parken begav vi oss med trötta steg mot vildmarkshotellet. Vi bytte om och gick ner till badet, barnen älskade att bada där. Vi flöt runt i "strömpoolen", Man drogs med i en ström runt, runt och runt. Den var poppis. 
Efter badet gick vi upp på rummet och gjorde oss iordning för middag, vi åt en jättegod buffé. Så fort vi hade ätit klart gick vi till barndiscot som var på hotellet, barnen sprang runt som galningar och dansade till musiken. Dom var alldeles rödblommiga efteråt. När det blev för mycket folk nere på discot gick vi upp till lekrummet, där var det lite lugnare. Efter en mycket lång dag var det dags för barnen att sova, det tog ett tag för dom att komma till ro men strax innan 22.00(?) somnade dom båda. 
Jag och Linda öppnade en flaska vin och satt oss i rummet och pratade lite. Ganska snabbt kände vi att vi också var väldigt trötta efter dagen så det blev ett snabbt glas vin, sen bäddade vi ner oss i varsin säng och somnade ganska fort! 

Söndagsmorgonen började med en god hotellfrukost. Efter frukosten packade vi ihop alla våra saker och checkade ut. Vi tog bilen ner till huvudentrén andra dagen så då kom vi in från ett annat håll än dagen innan. Den här dagen blev det sälföreställning, en till tur i safarin, vi såg när apor och gorillor matades, vi hade sparat noshörningar, elefanter och den stora lekparken till idag så även söndagen var fylld av saker att göra. 
Efter ännu en lång dag i parken packade vi in oss i bilen och åkte hem. När vi kom hem blev både Melvin och Christian jätteglada över att få se oss. Åh vad vi hade saknat dom!!!! Charlie hade massor att visa och berätta för Christian så det tog ett tag innan han kom ner i varv och kunde somna på kvällen. 
Jag somnade ovaggad i alla fall. 
En helt underbar helg med helt underbara vänner! Det här får nog lov att bli en tradition!? 

Sen vi kom hem från kolmården har vardagen rullat på som vanligt... tills i fredags morse! 
På torsdagskvällen satt jag och läste aftonbladet på internet, jag läste om en olycka där två lastbilar hade frontalkrockat och den ena föraren dog på platsen. Jag förstod att det var i närheten av Christians jobb och jag tänkte "tänk om det är någon från Christians jobb, eller från hans förra jobb". På bilden tyckte jag att det var för stora lastbilar för att det skulle kunna vara någon av deras. Någon halvtimme senare ser jag att Christian sitter och läser samma artikel och tittar på bilden, då tänker jag att han hade känt igen lastbilen om det hade varit någon av deras. Sen tänkte jag inte mer på det. 

Dagen efter, på fredagsmorgonen klockan 07.45 ringde min mobil. När jag såg att det var Christian tänkte jag att nu har det hänt något. Han brukar alltid låta mig ringa på morgonen när vi har vaknat, ätit frukost och gjort oss klara. Jag svarade och Christian berättar att det har hänt något tråkigt, hans chef omkom kvällen innan i en lastbilsolycka. Det var alltså honom jag läste om i aftonbladet!!! Han var lika gammal som Christian! Efter detta besked har jag inte kunnat tänka på något annat längre än fem minuter känns det som. Christian har extremt mycket att göra på jobbet nu då han sköter mycket av det som endast chefen har haft koll på. Jag är så stolt över jobbet som Christian gör. Jag hoppas bara att det inte blir ett alldeles för tungt lass för honom. <3 Ush det här är så tragiskt och jag har en molande värk i magen hela tiden. Fan, vad livet är skört!!!! Jag ska lära mig att njuta mer av nuet.

Charlie sa en så fin sak häromdagen... 
"Var inte ledsen pappa, han är en ängel nu så du behöver inte vara ledsen". 
Sen berättade han för oss att "G" blev hämtad av "Himlabilen", den kör upp de döda till himlen & där blir man en ängel. Det snurrar nog många tankar och frågor i Charlies lilla huvud just nu. Han pratar mycket om döden, frågar "När var vi döda?", "Kommer vi dö?", "NÄR kommer vi dö?".
Han och jag pratar mycket om det och vi har pratat om att Christians chef förmodligen har träffat Vilde nu, kanske att han lär Vilde köra lastbil!? 
Idag var det inte kul att lämna min lilla älskling på dagis, han höll sig fast i min arm och grät samtidigt som han skrek "Nej mamma, gå inte! Jag vill inte vara här, jag vill följa med dig" Åh mitt lilla hjärta! 


Ja, det blev ju ett väldigt långt inlägg idag. Så blir det lätt när man inte har bloggat på ett tag. 

KRAM /L

Inga kommentarer: