Tårar!

Igår stod det i aftonbladet om Victor 1,5 år som led utav cancer, föräldrarna ville att han skulle få vårdas hemma den sista tiden som han hade kvar att leva. Kommunen som dom tillhörde hade ingen hemsjukvård för dom under 18 år! Jag hade svårt att hålla tårarna tillbaka igår när jag läste artikeln för jag tycker att det är så hemskt, dels att en så ung liten människa inte ska få leva längre, jag blev ledsen för föräldrarnas skull oxå MEN framförallt för att han inte kunde få vara sin sista tid i livet hemma med sina halvsyskon i sitt nya, fina rum som stod klart där hemma! Vad spelar det för roll att han är under 18? Han är väl en människa med känslor för det?

Nu gick jag in på Aftonbladet för att se hur det går för den lilla pojken och hans familj, då möts jag av orden : Lille Victor har somnat in
Då brast det för mig, tårarna rann nerför mina kinder när jag läste dagens artikel. Jag kan inte föreställa mig att något liknande skulle kunna hända Charlie, men jag vet att livet är skört.. det har jag nyligen lärt mig!