torsdag 6 november 2008

Hur kommer det bli? När får vi veta? Kommer Lasse fira jul hemma? Jag blir galen på att vänta, min hjärna går på högvarv just nu.. Det känns mest som en gröt uppe i skallen på mig!!! Det värsta är kanske ändå inte min väntan utan det är att jag tycker så otroligt synd om Lasse, tänk att ligga i en säng och bara vänta på att få veta om man någonsin kommer kunna känna sina ben! Tänk att ligga ensam i sjukhussängen och vara livrädd, för det vet jag att Lasse är!Nä jag vet inte vad jag ska säga just nu! Jag förstår ju att det bara är att vänta, men fan vad jobbigt det är!

Innan jag somnade igår låg jag och tänkte på hur det skulle bli om Lasse förblir förlamad, JAG kan ju anpassa mig till det livet, men LASSE!!! Hur ska han må??? Jag kan ju ha kvar mina intressen och göra allt jag brukar göra, men Lasse! Han kan ju inte köra motorcykel som han älskar att göra! Han kommer inte kunna komma upp till loftet i huset!
Men Lasse är ju ändå fortfarande Lasse... Den Lasse som har hjälpt mig i svåra stunder, som jag har skrattat med miljoner gånger och han kommer alltid vara Charlies bonusmorfar! Dom kan ju gå på luffen även om Lasse skulle sittai rullstol... Charlie kan ju sitta i Lasses knä, det kan han ju göra då dom fiskar oxå! Visst finns det saker som blir svårare för Lasse om han förblir förlamad, men vi runt honom kan ju göra livet bra för honom ändå. Det lovar jag att jag tänker göra i så fall! Om Lasse hamnar i rullstol ska jag fixa fram en likadan reg.skylt som Charlie har på vagnen men på Lasses rullstol skulle det få stå "Lars-Lars".

1 kommentar:

Anonym sa...

Oavsett hur slutresultatet blir så kommer det att vara en tuff väg dit, man får ha mycket tålamod och har någonstans att tömma sina egna känslor. För det viktiga är att man själv orkar vara stark och det kan man bara orka om man tar emot och ber om hjälp. Massor av kramar från Niclas o Eva R me barn.